Sofies blogg

Var i torsdags till en sjukgymnast på ortopedmottagningen Falu lasarett. Fick som jag nämnt tidigare en remiss till ryggexperter i Falun efter mycket tjat. Tur att jag tjata!

När jag pratade med läkaren på Rättviks vårdcentral så var hans inställning att jag skulle gå ner i vikt och sedan lära mig att leva med smärtan. Tack för det!

Iallafall så lyckades jag tjata till mig en remiss och fick då i torsdags komma till Ortopedmottagningen. Fick en jätte bra sjukgymnast som undersökte mig och kollade på mina magnetröntgen bilder. Han var även intresserad av vad jag hade gjort från det att jag fick ont fram till nu, vilka mediciner, vad jag gjort hos sjukgymnaster m.m. Även så frågade han vad jag fått för svar på vad det är för fel.

När han hörde allt jag gjort och vad alla sagt så var hans kommentar om dem: "du kan göra allt det där om du vill, men det kommer inte hjälpa dig som det är nu. De där förståsigpåare är ute och cyklar."

 

Vet ni hur bra det kändes att höra det???!!! :D

 

Han sa att visst så kan jag gå ner i vikt och att jag behöver det MEN det kommer inte göra mindre ont i min rygg för det. Tre månader är vad sjukvården kallar för att ha långvarig smärta, jag har gått i 5år och det har bara blivit värre. Sjukgymnasten tyckte att det var konstigt att de låtit det gå så lång tid och tyckte att de gjort helt fel som sagt att jag ska bara lära mig att leva med det.

 

Han kände på min rygg och han knappt nuddade ryggen innan jag kved till av smärta, så ont har jag. Tror jag. Hans bedömning av min rygg är att smärtan sitter i mjukdelarna av ländryggen. På grund av att jag har gått med smärtor i så pass många år så har min hjärna nästan kortslutits. Mitt smärtcentrum i hjärnan är så överbelastat av smärtsignaler vilket har gjort att min hjärna tror att så fort något händer i ryggen så gör det ont. Pga allt som hänt i mitt liv så är jag stressad och mår dåligt dagligen och smärtan gör mig inte mindre stressad. Stressen gör att min hjärna går på högvarv och påverkar ryggen på det sättet också. Jag tycker att jag sover som en klubbad säl men är endå jätte trött om dagarna. Men nu har vi kommit fram till att jag sover väldigt oroligt om nätterna, det är full fart på mig. Jag snurrar, sätter mig upp, pratar med maken m.m. Jag kan stänga av alarmet på telen utan att jag ens varit medveten om att jag gjort det m.m. Det gör att min hjärna inte får vila då heller. Allt detta påverkar min rygg.

Så nu har sjukgymnasten skickat en högprioriterad resmiss till Skönvik i Säter där jag ska få hjälp med allt detta. Få hjälp med smärtan, matvanor, träning, psykologisk hjälp m.m.

 

Helt otroligt! Äntligen så får jag den hjälp jag behöver!

Men VARFÖR skickade inte läkarna på Rättviks vårdcentral mig dit direkt? Jag har berättat för de hur trött jag är, vilka humörsvägningar jag har, hur stressad jag är och hur allmänt dåligt jag mår.. Men deras enda kommentarer var att gå ner i vikt och lära mig leva med smärtan. Inkompitenta ........!

 

 

Är så tacksam över att min make och min familj puschade mig att fortsätta kämpa. <3

 

Mitt råd till andra som kämpar med sjukvården är att stå på er! Känner ni att ni fått fel diagnos så fortsätt kämpa trots att det verkar omöjligt tillslut kommer ni få rätt. Det är bara DU som känner DIN kropp, ingen annan!

 

 

 

 

Nu är våren här och äntligen känner jag mig riktigt positiv till livet :)