Sofies blogg

Har verkligen uppdaterat dåligt nu men det har verkligen varit fullt upp och massor har hänt.

 

Timon har varit magsjuk. Trodde i början bara att hans små kräkningar berodde på att han käkade gräs när vi var ute. Men efter ett tag så eskalerade det och han fick diarré och kräktes inne. Man såg på honom hur man verkligen skämdes. Lilla pojken <3

Vi ringde veterinären och de sa åt oss att han skulle fasta en dag och sen börja ge honom kokat ris och kokt kött + risvatten. Tillslut verkade han bättre så då smög vi in lite vanlig mat igen. Men då blev han magsjuk igen. Vet inte om vi var för snabba med den vanliga maten eller om han har blivit känslig mot den. I alla fall så var det bara att börja om med fastandet och ge honom små ris och kött portioner. Ännu en gång blev han bättre och vi köpte då ett foder som är bra mot känsliga magar, vilket verkade fungera. Och nu har vi börjat med färskfoder åt båda pojkarna och de verkar gilla det. Och det allra bästa är att Timon är helt frisk! :D

 

Medan Timon var sjuk så var det avslutning på rallylydnadskursen och vi skulle ha en liten tävling. Jag åkte ner själv för att se hur det skulle gå för de andra och torrgå banan några gånger. Det hela slutade med att jag fick låna en av ledarnas hoffe. Fick en liten stund på mig att lära känna Denice och hon accepterade mig bra. Vi var sist och jag hade väl inga speciella förväntningar utan körde på bara. Hon fick några frispel där hon bara ställde sig mot mig och skällde, vilket jag sett henne göra tidigare, så jag bara korrigerade henne lätt och hon skärpte till sig direkt efter. Det hela slutade med att vi kom trea av åtta ekipage och fick sammanlagt 80poäng/100poäng. Min ledare bara skrattade åt oss och sa att Denice gick bättre med mig än vad hon gör åt henne. Det tyckte jag var ett riktigt bra betyg och jag känner mig riktigt stolt att jag klarade av det.

 

Känns som om jag hittat något jag känner mig duktig på. Ursäkta skrytet men för engångs skulle känner jag att jag är bättre än bra på något. Så därför tänker jag skryta! :P

 

Ozzy är i full gång med viltspårsträning och han spårar nu älg, rådjur och vildsvin utan tvekan. Duktiga killen <3

 

Var för ett tag sen till smärtrehabscentret i Säter. Och fick äntligen bra nyheter ang. min rygg.

Det går att göra något åt smärtan! Jag kommer nog inte bli helt bra men bättre i alla fall och det är det jag vill. All stress, dålig sömn m.m. förvärrar smärtan i min rygg. Så nu ska jag till en början få träffa en psykolog, utreda min dåliga sömn för att sedan träffa sjukgymnasten för att få igång träningen. Det känns lovande och jag fick förtroende för alla tre, sjukgymnasten, psykologen och läkaren. De tog min smärta på allvar och vill hjälpa mig. Nästan första gången som jag känner det när jag träffat någon inom sjukvården.

 

Kom nyss att tänka på ett samtal till Vårdcentralen när jag ringde för att jag ville prata med min läkare.. sköterskan som svarar frågar nästan nonchalant på mitt problem: "har du provat att byta madrass?"!!!

Asså hallå!!!!???? Tror du jag gått runt med smärtan i 5 år utan att tänka på madrassen?? Hur blåst tror hon att jag är egentligen? Eller hur blåst är hon?? :S Det finns då alla möjliga konstiga människor. Haha..

Men nu så.. efter 5 års lidande som bara blivit värre så har jag fått hjälp.. så Up yours Rättviks vårdcentral!

 

Ska försöka bättra mig på blogg fronten ;) vi får se hur det går.

I går söndag gjorde jag och Ozzy anlagsprovet i viltspår. För er som inte vet så går man ett anlagsprov för att bli godkänd att börja tävla i viltspår. 

Det var riktigt varmt igår. Vi var tre ekipage som skulle göra anlagsprovet. Jag var sist.

De två andra blev tyvärr underkända pga att hundarna led av värmen och tappade spåret m.m.

Kändes ju inge vidare när det var vår tur. Men jag vattnade honom ordentligt innan vi gick ut och hällde lite över ryggen för att svalka av honom. Han tog spåret bra och hade bra fokus frammåt i början. Men efter en stund tappade han spåret och blev trött och man såg att han led av värmen. Jag försökte hjälpa honom så mycket som möjligt. Efter en stund kom vi fram till våtmark och en bäck som rann igenom skogen, tror det blev våran räddning för när han hade käkat lite gräs och druckigt lite vatten så satte han fart igen och tillslut var vi framme vid målet. Min känsla var dock att det hela hade tagit för lång tid (mer än 30 min som är maxtid) och att vi var helt borta flera gånger. MEN vi klarade hela spåret på 20min, vi behövde ingen hjälp av domaren att komma tillbaka till spåret och vi hade ett bra samarbete trots värmen så vi blev GODKÄNDA!!

Var så lycklig och kunde inte fatta det först. Underbara hund! Vilket team vi är <3

 

Så nu ska vi bara börja träna inför öppenklass :)

 

Timon har även börjat på rallykursen. Känns som ett bra avbrott till tävlingslydnaden. Själva momenten är väl inga problem han är snabblärd och tycker det är roligt men det vi har problem med är att i rallylydnaden så ska inte jag röra hunden något och han ska inte röra mig, Timon är en hund som är väldigt närgående och vill gärna gå så nära att han känner mig bredvid sig. Så vi ska träna bort det och få lite avstånd.

 

Ska även se om Ozzy kanske vill träna rallylydnad också :P vi får väl se hur det går med det.

 

Oj nu har jag varit så där dålig att uppdatera igen.. Men jag har verkligen haft fullt upp hela tiden så har inte haft tid att sitta och blogga något. Men nu så.

 

På hundfronten har det hänt en hel del kan jag säga. Ozzy har börjat sin viltspårkurs. Det går riktigt bra!

Han har hittills gjort 3 spår. Det första var ett nybörjar spår för att kursledaren skulle se hur han reagerade och hur han följde spåret. Inga problem där inte, han gick som en dammsugare nästan spikrakt efter spåret!

Det andra spåret var längre och med vinkel. Inga problem där heller. Han sicksackade lite kring spåret men flöt inte ut så mycket som älg/fågelhundar brukar göra enligt kursledaren. Och han gick hela spåret igenom utan problem. Det spåret var ca 400meter. 

Det senaste spåret vi gjorde var ett längre spår med tre vinklar och ett bloduppehåll på ca 15meter. Första streckan gick bra. Vid vinkeln gjorde han en cirkel för att kolla så att det var rätt spår han skulle följa (smart kille!). Sen var det bloduppehållet. Så rakt har han nog aldrig gått ;) inga problem där heller. Efter det så knakade det till ca 50meter ifrån oss. Då flyger det upp en stor tjäder. Hoppsan! tänker jag och bereder mig på att Ozzy ska dra iväg och jaga den. Inte då, han tittar bara på den när den flyger iväg och luktar lite i luften för att sen fortsätta spåret.. Super duktiga hund!!

Den andra vinkeln var klurigare och han gick tillbaka i spåret så jag fick stoppa och kalla tillbaka honom och visa honom vilket håll han skulle åt. Resten av spåret och den sista vinkeln gick jätte bra!

 

Kan inte vara annat än stolt matte! Har en hund som är duktig i lydnad och en som äger i skogen. :)

 

Här är en bild på Ozzy när han väntar på att spåret ska lägga till sig lite.

Helt underbart vad härligt det är. Den enda nackdelen som finns med vår/sommar är alla äckliga insekter som kryper runt. Urk! Jag har inget emot grodor eller så, de är rätt fina och häftiga MEN här där jag bor så verkar det vara rena grodsamhället. Så fort det regnar här under våren och sommaren så kryllar det av grodor över hela vägen och man får verkligen kolla var man sätter fötterna för de är verkligen överallt. Det är riktigt vidrigt! Usch och fy!

 

Var på en riktigt härlig vår promenad med hundarna. De var som tokiga :)

De for upp och ner i dikena och sprang över ängarna. Och de var verkligen i synk, sprang bredvid varandra och så plötsligt så hörde eller kände de lukten av något intressant så tvärnitade de och vände samtidigt :P Var riktigt kul att titta på dem. Fanns massor med intressanta lukter och ljud överallt.

 

Efter promenaden var båda väldigt trötta och flåsade på bra trots att vi inte gick särskillt långt men allt flängande och den varma vårsolen gjorde nog sitt.

 

Hade tänkt åka och rida en sväng men jag får nog trotsa regnet i morgon och rida då istället för ikväll så var det ett möte jag behöver gå på så det får bli det istället.

 

Idag har man faktiskt setat ute och pluggat i det härliga vädret. Nu ska jag försöka ta ett sista krafttag på de sista uppgifterna sen är det dags att åka och hämta lilltjejen på dagis <3

 

Passa på att gå ut i solen och njut när den tittar fram, vem vet vad vi får för sommar i år. Hoppas på en bättre sommar än förra året iallafall.

Efter att jag fick höra av sjukgymnasten i Falun att jag ska stressa ner så har jag de senaste dagarna försökt att göra så. Med mycket dåligt resultat. :P

Sedan jag började försöka stressa ner och andas och strukturera upp livet ordentligt så har jag snare stressat mera.. tror jag gör något fel ;)

 

Idag har det varit fullt upp. Blev en tur till skroten för att hämta en reservdel till mammas bil, sen åka och besikta skrothögen i Mora, därefter handla lite. När jag kom hem pluggade jag en stund innan jag och Timon gick ut och mötte upp Madeleine och Mio för att gå en lugn promenad och träna allmänlydnad tillsammans. Gick riktigt bra och det var super kul att få träna med sällskap :) Timon blev trött och lite slö av att vara tvungen att koncentrera sig och ta det lugnt så han var helt slut när vi kom hem.

Efter träningen åkte jag till Emilias dagis för att fika och lämna lite förslag till politikerna om förbättringar i förskolan.

 

Nu vilar jag efter att ha lagat och ätit hemmagjord lasagne sen tänker jag försöka palla mig ut och träna Ozzy i lite allmänlydnad. 

 

Var i torsdags till en sjukgymnast på ortopedmottagningen Falu lasarett. Fick som jag nämnt tidigare en remiss till ryggexperter i Falun efter mycket tjat. Tur att jag tjata!

När jag pratade med läkaren på Rättviks vårdcentral så var hans inställning att jag skulle gå ner i vikt och sedan lära mig att leva med smärtan. Tack för det!

Iallafall så lyckades jag tjata till mig en remiss och fick då i torsdags komma till Ortopedmottagningen. Fick en jätte bra sjukgymnast som undersökte mig och kollade på mina magnetröntgen bilder. Han var även intresserad av vad jag hade gjort från det att jag fick ont fram till nu, vilka mediciner, vad jag gjort hos sjukgymnaster m.m. Även så frågade han vad jag fått för svar på vad det är för fel.

När han hörde allt jag gjort och vad alla sagt så var hans kommentar om dem: "du kan göra allt det där om du vill, men det kommer inte hjälpa dig som det är nu. De där förståsigpåare är ute och cyklar."

 

Vet ni hur bra det kändes att höra det???!!! :D

 

Han sa att visst så kan jag gå ner i vikt och att jag behöver det MEN det kommer inte göra mindre ont i min rygg för det. Tre månader är vad sjukvården kallar för att ha långvarig smärta, jag har gått i 5år och det har bara blivit värre. Sjukgymnasten tyckte att det var konstigt att de låtit det gå så lång tid och tyckte att de gjort helt fel som sagt att jag ska bara lära mig att leva med det.

 

Han kände på min rygg och han knappt nuddade ryggen innan jag kved till av smärta, så ont har jag. Tror jag. Hans bedömning av min rygg är att smärtan sitter i mjukdelarna av ländryggen. På grund av att jag har gått med smärtor i så pass många år så har min hjärna nästan kortslutits. Mitt smärtcentrum i hjärnan är så överbelastat av smärtsignaler vilket har gjort att min hjärna tror att så fort något händer i ryggen så gör det ont. Pga allt som hänt i mitt liv så är jag stressad och mår dåligt dagligen och smärtan gör mig inte mindre stressad. Stressen gör att min hjärna går på högvarv och påverkar ryggen på det sättet också. Jag tycker att jag sover som en klubbad säl men är endå jätte trött om dagarna. Men nu har vi kommit fram till att jag sover väldigt oroligt om nätterna, det är full fart på mig. Jag snurrar, sätter mig upp, pratar med maken m.m. Jag kan stänga av alarmet på telen utan att jag ens varit medveten om att jag gjort det m.m. Det gör att min hjärna inte får vila då heller. Allt detta påverkar min rygg.

Så nu har sjukgymnasten skickat en högprioriterad resmiss till Skönvik i Säter där jag ska få hjälp med allt detta. Få hjälp med smärtan, matvanor, träning, psykologisk hjälp m.m.

 

Helt otroligt! Äntligen så får jag den hjälp jag behöver!

Men VARFÖR skickade inte läkarna på Rättviks vårdcentral mig dit direkt? Jag har berättat för de hur trött jag är, vilka humörsvägningar jag har, hur stressad jag är och hur allmänt dåligt jag mår.. Men deras enda kommentarer var att gå ner i vikt och lära mig leva med smärtan. Inkompitenta ........!

 

 

Är så tacksam över att min make och min familj puschade mig att fortsätta kämpa. <3

 

Mitt råd till andra som kämpar med sjukvården är att stå på er! Känner ni att ni fått fel diagnos så fortsätt kämpa trots att det verkar omöjligt tillslut kommer ni få rätt. Det är bara DU som känner DIN kropp, ingen annan!

 

 

 

 

Nu är våren här och äntligen känner jag mig riktigt positiv till livet :)

 

Mina nya matrutiner och all ridning och övrig träning börjar ge resultat.

Inte på vågen än dock men den bryr jag mig inte om. Mätte midjemåttet idag och har gjort det vid samma tid varje gång och har nu minskat 2 cm i midjan. Inte så mycket men det går åt rätt håll :) hoppas det håller i sig :D

 

Denna vecka har det varit jätte mycket. Har jobbat hela veckan med endast en ledig dag i torsdags. Har även ridit två gånger denna vecka, en gång på ridskolan så nu har man en rejälträningsvärk och en gång med min medryttarhäst. Har även tränat killarna lite. :) Känns bra att börja få in de här rutinerna nu. Är helt slut på kvällarna men det är bra, då vet man att man gjort något vettigt.

 

Idag skulle jag ha jobbat men lyckades ändra det då det strulade till sig så att både jag och maken jobbade kväll och det blev svårt med barnvakt åt Emilia. Så jag fick en ledig dag idag. Hade tänkt åka till Mora och träffa en kompis men Emilia har kommit in i antingen treårstrotset eller i någon sorts Nej-period så jag kände att jag inte orkar med att krångla med henne när vi ska iväg och är borta. Så istället för att ha trevligt i Mora får jag ta och städa huset, träna hundar och försöka få dottern på bra humör. Lättare sagt än gjort på det sista ;)

 

Åhhh vad jag längtar till sommaren! Även om jag ska jobba då så ska det bli så härligt att få ut och träna hundarna och leka med dottern ute. Bort med dig snö! Vik hädan :P

Längtar även efter att tävla igen, vill visa hela världen hur duktig jag och Timon är ;) hehe

 

Har äntligen kommit igång med killarnas träning igen. Igår kväll/natt tog jag Ozzy och Timon på varsin promenad så att jag kunde köra lite koppelträning och promenadträning med dem var för sig. Timon är jätte dålig på att gå fint i koppel när vi är utanför träningsplan. Tror jag har prioriterat lite fel i hans träning. Men nu ska det bli bättre.

Ozzy däremot är super duktig att gå i koppel. Han varken drar eller fjantar runt. Nu gäller det att utöka träningen med hundmöten och personmöten.

 

Idag så kör vi samma träning igen. Men i dagsljus och med mer liv och rörelse omkring oss. Vi får se hur det kommer gå :)

 

Nu ska jag äta sen träna pojkarna sen avslutar jag dagen med en ridtur :)

Usch den här förkylningen jag åkt på är inge vidare.. har haft feber i tre dagar och inte verkar den vilja ge med sig heller. :( avskyr att vara förkyld. Och inte man orkar man göra något heller. Tur man har en dotter som tar hand om mig :P

Jag låg på mage i soffan och kollar på tv och kurerar mig då kommer hon fram till mig med sin filt och bäddar om mig och så ger hon mig sin napp och säger: "så nu kan du vila mamma". :D

 

Nu hoppas jag att jag snart är frisk igen så att jag kan ut och rida och träna hundarna igen. Längtar!!

Planeringen för killarnas träning är nästan klar jag börjar få till en bra grund att stå på inför träningspassen. Ska även börja träna lite tillsammans med en fd kurskamrat som bor i närheten. Så killarnas träning är snart i full gång igen :) det känns riktigt bra.

 

Jag själv håller på att lägga om en massa inom både mat och träning. Jag ska försöka bli extremt nogrann med vad jag stoppar i mig och att jag inte äter för mycket. Jag tänker erkänna något. Jag är en smygätare :) så då var det sagt. Men nu är det slut med det. Jag ska lägga av att gå och småplocka när ingen ser och jag tänker vara stentuff mot mig själv. Ett sätt att få mig att inte gå och småäta är att alltid se till att ha något att göra för såfort jag blir sittandes eller blir uttråkad så kommer suget efter att äta. Därför ska jag planera min dagar till max så att jag alltid har något att göra och endast äter på bestämda tider. En annan sak jag ska bättre mig på är att äta frukost och lunch. Det är också en av andledningarna till att jag små plockar. :)

Så från och med nu ska jag se till att gå upp i tid, äta bra och planera mina dagar med jobb, plugg, träning, familj, vänner m.m.

 

Var nyss ute på en inte så lång men rask promenad med hundarna. Jag hade joggingbältet så jag slapp ha de hängandes i mina händer. Kännde av ryggen lite dock. Men jag ska endå försöka gå några sånna raska promenader med dem om dagen så får vi se hur det blir.

 

Nu ska jag hoppa in i duschen :)

Idag blev det en riktigt skön ridtur i skogen tillsammans med Linn som äger hästen jag brukar rida. Hon red en av den snyggaste valackerna jag vet, Castor.

Idag har det varit en såndär riktigt stressig dag på jobbet. Är helt slut nu när jag kom hem. Men det blir inte mycket till vila då lillan ska ha mat, hundarna ska ut och rastas m.m.

 

Önskar att man har samma energi som Emilia ibland ;) men nu är man snart 25år och då blir man väl officiellt tant eller hur är det? :P känner mig som en tant iallafall haha

 

I söndags var jag till Östbjörka och red ut tillsammans med hon som äger hästarna och hennes dotter. Vi red en fin tur genom skogen och man mådde så bra när man kom hem igen. 

 

Håller på att planera in hundträningar i mitt överfulla schema. Nu måste de stackars pojkarna få utlopp för sin energi. Har så extremt dåligt samvete för att de inte får den träning de behöver. Har sagt det så många gånger men nu *piiiip* ska jag planera in de och det ska för tusan inte bli några undanflykter med det..

Timon ska träna på momenten i lydnads tvåan och trean och så ska rallylydnaden komma igång. Och Ozzy ska träna på lydnadsettan och så ska hans spår köras igång ordentligt.

 

Jag känner att min lathet har börjat tagit överhanden på en del saker och jag har gett efter när den slagit in men nu när solen kommer så ska jag lägga om allt. Dagarna ska planeras in i minsta detalj. Känns som om jag även sagt detta tidigare men nu är det bara så.. Jag SKA få ordning på allt. Jag är trött på all lathet nu.

 

Nu ska jag pusta en kort stund till sen ska jag laga mat, gå med hundarna och sen försöka planera mina dagar framöver. Tar nog en vecka i taget, kanske två. Vi får se hur det går ;)

Ber om ursäkt för den otroligt jätte dåliga uppdateringen.

Har haft alldeles för mycket att göra.

Massor har hänt inom nästan allt utom hundfronten :/ usch vilket dåligt samvete jag har över det.. Men nu är våren påväg så då ska jag se till att hundarna får det de behöver.

 

Jag pluggar och jobbar omvart annat hela dagarna. Jag har fått ett vik i fem månader framöver som är på 72% så det kommer blit mycket pluggande och mycket jobbande. Dessutom fick jag ett samtal för någon vecka sen av en vän. Jag hjälpte henne för ca ett år sen med hennes hästar när hon var gravid och nu behöver hon hjälp igen några gånger i veckan :) självklart tackade jag ja. Det blir kanske lite pusslande men det gör inget för det ger mig kvalitetstiden jag behöver. Plus bra träning ;)

 

Idag är jag ledig och maken jobbar. Igår var det en riktigt lång och rätt jobbig men mycket rolig dag. Jobbade 7.30-14.30 sen var det att åka hem, mysa lite med familjen och äta lite mat. Därefter åkte jag på en riktigt jobbig ridlektion för att direkt därefter åka till nästa häst och ta en härlig kvällstur i vacker dalabymiljö. En skrittur genom en vacker by, under stjärnklar himmel och månen som lysser upp vägen... kan det bli så mycket bättre?? nja tveksamt.. :D

Gårdagens aktiviteter resulterade i att Sofie nu har en rejäl träningsvärk. Men det är det värt :P och jag tycker träningsvärk är skönt :)

 

Jag ska bättra mig på uppdateringsfronten.. :) Nu ska jag mysa lite med dottern innan det är dags att städa lite här hemma :)

I försen alla hjärtansdag - present fick jag boken "Med sikte på 10:an" av min älskade make. Eftersom jag aldrig har hållt på med hundträning i denna utsträckning innan så har jag inte så stor koll på allt det här hur man ska lära in och vad man ska tänka på och hur man gör för att få till träningen på bästa sätt. Timon är en väldigt lättlärd hund så även om jag lär honom så lär han mig en massa tillbaka. Ozzy är däremot svårare att träna och man kan inte göra på samma sätt som med Timon har jag märkt. Men när jag läst lite i den här boken har jag nu kommit underfund med hur jag ska få till Ozzys träning på bästa sätt och även Timons.

 

Bland annat så började jag fundera på exakt hur deras personlighet är hur olika de är.

Timon är en väldigt aktiv kille med mycket fart, har svårt att aggera på egenhand och vill gärna följa mig. Belöning är relativt svårt då han är mycket intresserad av godis, dock har vi lyckats få honom intresserad av bollar som han nu älskar men annars har han inget sakintresse. När han inte får någon belöning så kan han bli rätt loj och ointresserad av det vi gör. Han är inte speciellt störningskänslig och kan koncentrera sig bra trots att det är hundar som springer runt och leker i närheten.

 

Ozzy är även han en aktiv kille men som inte har lika mycket fart i sig som Timon. Han är en självsträndig hund som gärna sticker iväg på upptacksfärd om han får chansen. Att belöna honom är lätt då han har stort sakintresse och tycker att nästan allt är roligt. Tyvärr är han väldigt störningsknslig och har svårt att koncentrera sig en längre tid och är väldigt lättstressad.

 

 

Så efter att ha kommit underfund med hur deras personligheter är så har jag nu kommit fram till hur jag ska träna dem framöver.

Ozzy behöver träna på närhet och följsamhet. Han behöver nu i början träna mycket i lugna miljöer så att han stärks för att sedan succesivt öka störningen runt omkring. Men även en hel del miljöträning behövs. Även ska hans koncentrationsförmåga tränas upp.

 

Timon behöver träna på att komma ifrån mig och bli lite mer självständig. Även hans sakintresse ska tränas upp för att kunna belöna honom bättre och få till apporteringarna i lydnaden m.m. Han behöver träna på tävlingsbelöningarna för att få honom mer taggad under tävlingarna så han inte tappar motivationen. Han vill gärna "äga" bollen när vi leker med den så jag ska försöka få till nära belöning.

 

Igår var det årsmöte med NBK. Det var mitt första årsmöte med dem så det var riktigt intressant att höra hur verksamheten går. Var även utdelning för årets nbk hundar i de olika tävlingsgrenarna. Jag hade skickat in Timons resultat under året men trodde inte direkt att vi skulle ha någon vidare chans då det finns så många bra ekipage i klubben. Varför kan jag inte tycka att jag är bra och tro på mig själv?? Det var iallafall 12 stycken som var med i Årets lydnadshund. Och Timon kom på 3:e plats! Nu är jag riktigt stolt över den där busen och även över mig själv som hjälpte honom dit. Äntligen verkar det vara något man verkligen är bra på.

Blev en bild på pokalen och sedan en samlingsbild på alla Timons bragder under 2012 :) måste bara skryta. Jag är så stolt över oss därav skrytet :P

 

Tänkte berätta lite om de hundar jag haft i mitt liv.

Den allra första hunden jag vi hade när jag växte upp var en Jämthund vid namn Sissi. En underbar hund som var lugn och super snäll mot mig. Hon bodde mestadels ute i hundburen med undantag för vintern. Då bodde hon inne och varje morgon när jag kom ner från mitt rum på övervåningen och satte mig på golvet i hallen så kom hon och lade sig vid mig och lade upp sitt huvud i mitt knä och så gosade vi så länge. Det var en riktigt mysig hund, tyvärr fick hon tumörer i juvren. Minns inte exakt hur gammal jag var men jag var då inte så jätte gammal och jag minns att jag grät jätte mycket när pappa berättade det.

 

Nästa hund blev även det en Jämthunds tik. Freja hette hon. En levnadsglad tjej med en del bus. Mitt starkaste minne med henne var när jag, mamma och Freja var ute och gick en promenad i skogen en relativt varm dag och jag hade på mig en klänning. Jag såg några mogna blåbär framför oss på stigen så jag gick dit, böjde mig ner och plockade och åt dem. Plötsligt så står Freja bakom mig, drar upp klänningen med nosen och luktade mig i rumpan. Jag studsade upp och skrek rätt ut. Och oj vad mamma skrattade, måste ha varit en riktigt rolig syn. :P

Freja blev också mamma åt en liten kull fina jämhundsvalpar. Hon födde fem stycken men det var fyra som levde. Lotus, Limbo, Lady och Lonaja. Lonaja, eller Lollo som vi kallade henne, blev min första egna hund.

Det var en riktigt busig och speciell tik. Mor och dotter utgjorde ett bra team tillsammans. Dock så kom den tragiska dagen då även Freja fick tumör i ett juver. Vi tog bort den men tyvärr hjälpte det inte utan cancern spred sig. Jag minns att Lollo var väldigt vaktande över sin sjuka mamma och det hände att hon morrade mot både mamma och pappa när de var i närheten. Men när jag kom in i hundburen och skulle kolla till Freja då hon låg inne i kojjan och ville inte/orkade inte komma ut så flyttade Lollo sig så snällt och lät mig se till hennes mamma.

 

Vi var alla förkrossade över att ännu en hund fick cancer men tror att pappa var mest ledsen. När Frejas tid var inne så blev det så att det var jag och min bror som tog henne till veterinären och hon fick somna in. Pappa förmådde sig inte.

 

Lollo var ledsen länge efteråt och blev aggresiv mot andra hundar. Men hon var världens underbaraste mot människor och alltid så glad. Hon kunde inte dricka vatten som andra hundar gör minns jag. Vanligtvis så använder ju hundar tungan för att dricka men inte Lollo, eller Freja, de gjorde som när de åt och "tuggade/högg" i sig vattnet vilket resulterade i några kallsupar och en del frustande ibland men det var deras sätt att dricka :P

Lollo var även en sån hund som log när man kom. Hon drog rynkade ihop nosen så att man såg hennes tänder, inte som när de morrar utan mer milt och mer leende aktigt om ni förstår? Var riktigt kul att se.

Hennes öde blev dock ett magsäcksvred.. Hon hade fått det en gång innan men när vi körde in henne akut till veterinären så lossnade det av sig själv av guppandet. Tyvärr så hände det igen när hon var med min pappa uppe i Härjedalen. Något som hon älskade. Där fick hon springa fritt och var en mycket lycklig hund. Tyvärr kom hon inte hem därifrån utan fick somna in. Hon fick iallafall vara en sista gång på stället hon älskade mest.

 

Jag ska försöka få in några bilder på dessa tre tikar som kantat min barndom. Tre tikar som man kunde gå ut och sätta sig i hundburen och gråta ut hos eller leka med. De bästa vänner jag någonsin haft <3 förutom de två busarna jag har nu :) alla fem kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta tillsammans med kommande hundar :)

Ursäkta den dåliga uppdateringen, men den senaste veckan har varit rätt körig. Emilia har varit sjuk hela veckan och nu är hon riktigt dålig med 40,4grader i temp och snorig/slemmig. Jag har även jobbat en del i början av veckan och hundarna har fått sin dagliga motion men tyvärr inte något mer. Men förhoppningsvis blir Emilia bättre och jag kanske kan ta mig till körhuset på söndag om gubben slutar i tid :)

Men nu ska jag duscha efter dagens ridlektion och sen pyssla om lilltösen.

Idag fick jag ett vikerbjudande under en månad på samma jobb som jag är springvikarie på. Blir bra med lite extra klirr i kassan och arbetsdagarna krockade inte med något annat så jag tackade ja :)

 

Var även ridlektion idag. Gick rätt bra och ryggen värkte bara lite på slutet så det var en bra dag idag.

 

Imorgon står lite mer på schemat. Timon ska få klorna klippta (får se hur det går och om några klor blir klippta då han är väldigt rädd om sina tassar). Ska även vara skrivare under en lydnadstävling i morgon. Ska bli riktigt kul och se alla ekipage. Är för lk2 jag ska skriva och hoppas jag kan lära mig lite inför mina träningar i den klassen.

Nu tänker jag ta en välbehövlig dusch sen mys framför tvn med maken.

Har försökt ta en rejäl sparktur med grabbarna varje dag nu. Dels för att det är väldigt bra motion för dem och dels för att det är skonsammare mot mig rygg. Har inte lika ont i ryggen efter sparkningen, tror det beror på att jag kan vila ofta medan dem drar i nedförsbackarna. Fast idag behövde jag knappt sparka i uppförbackarna heller de var heltända idag, tror de börjat fatta grejen nu :P eller så berodde det på att vi ett tag hade en hund framför oss ett tag så att de taggade till sig då :)

 

Det är alltid lika kul att titta på Timon när jag gör mig i ordning att gå ut. De måste alltid ligga still och vänta medan jag klär på mig, fixa seler m.m. och om man tittar på Timon då så ligger han alltid och skakar och verkligen vill iväg. Haha det är verkligen roligt att se. Ozzy är lugnare men har ibland en förmåga att pipa.

 

Jag undrar hur jag ska göra i sommar när jag inte kan ta sparken längre när de ska dra. Vill inte börja med cykel riktigt än. De får ibland för sig att stanna bara sådär, tvärnitar och om jag cyklar så hinner jag nog inte med att bromsa utan far ner i diket eller nått ;) nej blir kanske att sätta hjul på sparken i sommar haha... Jag får försöka klura ut något bra.

 

Jag har försökt att ha som mål att kanske kunna starta Timon i lk2 i sommar/höst men har inte riktgt fått arslet ur vagnen att träna honom ordentligt. Måste verkligen bättre mig om vi ska komma någonstans. Det är ju så roligt när man väl kommer ut på träningsplan för han är ju så duktig och välvillig men ibland kommer man bara inte iväg. Måste försöka planera mina dagarn bättre och nästan göra upp ett schema för att jag verkligen gör det jag ska. Har gjort sånna scheman tidigare och det har funkat bra. Ska nog sätta mig och göra det igen så att jag inte deppar ihop helt.

 

Nej nu ska jag ta och fixa lite lunch och sen läsa lite innan jag åker och jobbar. Åker och jobbar ungefär samtidigt som maken kommer hem så får inte se honom förän ikväll. Men men så är det ibland.

 

Efter fredagens ridlektion fick jag rejält med träningsvärk i större delen utav kroppen.. Kan ju säga att träningsvärken späddes på i benen efter gårdagens sparktur och antar att jag kommer kanske har ondare i morgon då det även blev en spark tur idag. Vet inte riktigt hur lång gårdagens sparktur blev med dagens mättes upp till 3,5km. Lagom långt då jag bor i "åsarna" som de kallar det här. Det är mycket backar både upp och nerför. Så när man ska gå promenader så börjar man alltid med en rejäl uppförsbacke då jag vill gå ut i skogen och inte in i byn. :)

Så dagens sparktur började med en rejäl uppförsbacke sen lutade det lätt neråt (vilket kan resultera i en rejäl fart om man låter grabbarna dra på som de vill, men har inte fått in några bra kommandon än så det blir än så länge väldigt lugn färd). Sen vände vi, vilket resulterar i att större delen av hemvägen var i lätt uppförsbacke. Så då får jag sparka med glatta livet för att hjälpa grabbarna. Och sen avslutas ju turen med en rejäl nerförsbacke. Då gäller det verkligen att hålla tungan rätt i munnen annars kommer man farande snabbar än ljudet nästan ;) haha nej då inte riktigt men fort kan det gå..

 

Är faktiskt lite smånervös. På lördag är jag skrivare på klubbens lydnadstävling klass2. Hoppas jag stavar rätt och skriver läsligt :P Första gången som jag ska skriva så det känns lite pirrigt. Men kommer bli super kul att få se alla duktiga ekipage. Hoppas på bra uppvisningar :)

 

Nu är det bäst att jag sätter mig och skriver klart en uppgift till skolan innan lillan ska hem från dagis. :)