Sofies blogg

Är riktigt vackert väder ute så jag satte Emilia i sparklådan och knåpade ihop ett dragkoppel av två gamla koppel och fäste vovvarna i joggingbältet och sen bar det av :)

Det blev några kilometer i solskenet och tempen visade -5 så det var inge kallt utan bara uppfriskande.

Grabbarna jobbade på bra och det gick rätt fort vissa sträckor men kul var det och lillan skrattade gott.

Ozzy har ju dock lite kortare ben än Timon så när Timon joggar på lite så måste Ozzy gallopera på lite för att hålla jämn takt.

Trots att vi mötte två jämthundar, en häst, två traktorer och en skoter så skötte de sig bra. De visste att de var på "uppdrag" så de körde på utan att bry sig speciellt mycket.

Nu sover hundarna och lillan, och jag ska ta och hoppa in i duschen då jag blev rätt svettig av allt sparkande i uppförsbackarna :)

 

Jag har anmält intresse för två kurser i år. Ozzy ska förhoppningsvis gå en viltspår kurs så att vi blir bättre i spårningen och han får utveckla det han tycker mest om. Jag funderar även om på om jag ska ta några fler privatlektioner för att få ordning på lydnaden med honom. Har ju fått en smågalen ide och försöka debutera i tävlingslydnad med honom. Framtiden får utvisa om det kommer bli av ;)

 

Timon har jag anmält till en rallylydnadskurs. Han är en väldigt lyhörd kille som verkligen vill göra rätt för sig och lyssnar bra. Så att utveckla hans träning och träna mer varierat känns bra. Ska även försöka nu i vår att ta ut honom i spårskogen för att se om det kan vara något av intresse också.

 

 

Det är rätt intressant vad hundar kan ändra hela ens intressen. Jag är uppvuxen med hundar. I min familj har vi haft tre jämthundar sen jag var liten. Sissi, Freja och Lonaja (kallades Lollo). Tre mycket underbara hundar men de var inga tävlingshundar eller så utan de användes enbart i jakt av några vänner till familjen. Hundsport är något jag började fundera och läsa lite om för några år sedan men som inte direkt var något jag tagit tag i. När jag köpte Ozzy 2009 så gick jag valpkurs och så, men det blev inte så mycket tankar kring om man skulle tävla med honom utan mest aktivering och liknande. När Timon kom in i familjen och det var dags för hans valpkurs, då hände det något. Framför mig hade jag en hund som var överlycklig när jag lärde honom något, han kämpade för att göra rätt och han ville verkligen visa sin absolut bästa sida. Detta förstod jag var något jag måste hålla igång. Han behöver det för att må bra. Så det var bara att anmäla oss till en kurs i tävlingslydnad, något jag ens aldrig hade sett men som jag tänkte att det är nog något han vill göra..

Så nu är man helt plötsligt i den här underbara hundsportvärlden. Allt tack vare Timon. :D

 

Det tråkiga är dock att eftersom båda killarna är blandraser och inte reggade så får man ju inte tävla i så många olika grenar. Synd då jag tror att Timon nog skulle kunna bli en myckte duktig skyddshund.. Är det någon som har tips på om det finns några fler tävlingagrenar för oreggade hundar förutom agillity, rallylydnad, lydnad och viltspår? Eller är det enbart dessa?

Ja, jösses vilken fredag det har varit.. Är glad att jag är hemma nu och att allt gick så bra som det gick. Haha.

Har jobbat två natt pass på raden nu. Så när jag kom hem halv åtta i morse så blev det att sova i några timmar.

Då Björn jobbar kväll så fick Emilia åka och umgås med mormor och morfar. Hundarna fick sig en bra promenad med lite koppelträning och lek. Båda var duktiga och lyssnade bra på mig. 

Hade ridlektion idag och eftersom det var lite för kallt för fryslorten Timon att vara ute i hundburen och få friskluft och leka i snön så fick de stanna inne. (Det är sällan de är ensamma inne så det var ett bra test för dem.)

Eftersom mina gamla ridbyxor tyckte att de gjort sitt sista ridpass förra gången så har jag införskaffat ett par nya. Riktigt snygga och sköna. Jodphurs ridbyxor. Försökte ta en sån där ego fjortis bild med mobilen genom spegeln men det var för mörkt och ingen vidare kvalitet men bjuder på den endå.. ;)

Jaha då var snart januari över och vi är snart inne i februari. Tiden går fort.

 

Idag finns mina tankar hos min syster och hennes familj. För idag är det 9månader sedan de förlorade sin son och sin bror, Tobias. Jag har aldrig riktigt haft någon vidare kontakt med just min syster då hon bor på öland och jag i Dalarna och det är 22års ålderskillnad mellan oss m.m. men jag önskar att den vore bättre. Så nu när man själv blivit vuxen så kan man åka ner dit lättare än när man var barn. Tobias är/var den äldsta av henns fem barn och ett år yngre än mig bara. Han skulle fylla 23år den 26 juli 2012 men omkom i en tragisk olycka 29 april 2012. En ung man med hela livet framför sig. Men om det var något han var så var det älskad. Hela kyrkan var full av människor som älskade honom. Låter kanske klyschigt men man kunde nästan ta på kärleken där inne, så stark var den.

Och så många människor som fans runt familjen och stöttade var otroligt att se. Det är så det ska vara!

Ofta så blir folk rädda för att ta kontakt med någon som förlorat en närstående, men inte där och det var underbart att se.

 

Ta hand om varandra för man vet verkligen inte när det olyckliga inträffar och allt är försent!

I fredags var det ridlektion. Riktigt underbart att få snusa häst igen. :) är lite av en terapi för mig. Red en äldre häst, 20+, som är föredetta dressyrtävlanshäst på elit nivå. Dock vet han precis vad han ska göra för att inte behöva arbeta ;) har inte ridit honom så mycket tidigare men det är en fin och duktig kille, vi behöver bara lära känna varandra bättre.

 

Lördagen spenderades mestadels i Mora med en hel del shopping. Köpte tyg så jag kan sy två par nya gardiner till Emilias rum bland annat.

 

Idag har vi mest tagit det lugnt under dagen. Men passade på att åka ner till körhuset och träna nu på kvällen.

Båda busarna fick följa med då det inte var så kallt. Timon var understimulerad vilket märktes, han var uppspelt och ville göra så bra ifrån sig så det blev mest flams och trams i början men efter en stund lugnade han ner sig och kom ner på jorden igen. Han fick träna på fjärrdirrigeringen, frittfölj och mycket kontakt. Vi tog det rätt lugnt och han fick ligga mycket och ta in allt runt omkring då vi inte tränat mycket med så mycket störning. På slutet var han riktigt trött i huvudet och orkade inte riktigt lyssna och nu ligger han nedanför soffan och sover gott :)

 

Ozzy fick miljöträna och kontaktöva lite. Han fick titta lite och lyssna på de andra hundarna en bit ifrån bara för att känna av stället. Han var rätt stressad i början och pep och gnydde hela tiden men efter en stund lugnade han sig lite och hade bra ögonkontakt med mig. På slutet när de flesta andra åkt hem fick han följa med in i körhuset och känna av miljön där lite. Han pep och så men jag lät honom hållas, han satt iallafall kvar och tittade bra på mig trots att två andra hundar tränade där inne. Bra framsteg av stressnicklas! Även han är trött av alla intryck :)

 

Var skönt att få röra sig och gå lite där nere, dock så fick jag rätt ont i ryggen på slutet men det är ju som vanligt, konstigt hade det var annars!

 

Nu väntar sängen på mig, mycket att göra i morgon. :) nattinatt

De senaste har varit relativt lugna. Är iallafall frisk nu så nu orkar man göra lite igen. Vi har börjat komma igång med lite ommöblering/renovering här hemma.. Det är inte en dag förtidigt ;)

Har tränat Ozzy med lite sök övningar inne och klippt klorna på honom. Det är hur enkelt som helst att klippa hans klor. Han står helt stilla och låter mig klippa. Annat är det med galningen Timon :P han blir helt galen när man gör det så med tips från Madde så tränar vi på det med att husse sitter med klicker och godis medan jag klipper lite/nuddar/knackar hans klor. Går väl sisodär men trägen vinner ;)

 

Idag fick vi besök av Hanna och hennes fina Hovawart Cathla. Timon och hon går inte alls ihop. En grinig brud på 5år och en pojke på snart 3år som gärna vill hjälpa till och uppfostra ouppfostrade hundar funkar inte bra ihop. Men det ska det bli ändring på, va så säkra!

 

 

Tänkte se om det är någon som är intresserad av frågestund? Fråga på isåfall så skriver jag svar på eventuella frågor på lördag :)

Är fortfarande riktigt förkyld.. känns som om allt jag gör görs i en riktigt brant uppförsbacke så det är riktigt utmattande. Men snart vänder det väl så man kan börja leva som tidigare igen.. Hundarna har inte fått så mycket träning som jag skulle vilja så de är understimulerade.. Ska försöka göra lite småövningar med de inne så de får tänka lite. Det ska vara kallt hela denna veckan :/ stackars Timon. Lilla fryslorten.

 

Nu har det gått nästan en vecka sen jag var hos naprapaten. Var riktig öm i hela ryggen i några dagar efter att han "plågade" mig. Nu har den ömheten helt försvunnit men den vanliga smärtan är lika som tidigare. Ska ringa honom igen och höra vad han tror om jag ska dit igen och att det blir bättre efter några gånger. 

 

Nu när man är sjuk så blir det mycket funderingar kring allt möjligt. Tankar kring hundträning, vilka kurser man skulle vilja gå med dem m.m., ommöbleringar i huset, renovera huset och en massa annat. Så mycket man vill göra och så många planer. Men vart ska man börja och hur ska man ha råd/tid till allt? Det är den ständiga frågan.

 

Nej nu ska jag ta och klä på mig en massa varma kläder, sätta på fryslorten ett täcke och gå en liten promenad med vovvarna.

Åh vad jag längtar till varmare väder så man slipper alla kläder.

Bjuder på en egobild ;)

Har blivit ordentligt förkyld och känner mig illamående och är riktigt klen, har legat större delen utav dagen.. Tror att stress och lite annat har bidragen effekt på att jag känner mig värre än vad det kanske egentligen är..

 

Men men.. Tänkte att detta inlägg ska handla om Timon.

Jag har haft möjlighet att veta lite om två av Timons bröder och deras öde hittills I deras korta liv.

Timon är som sagts i ett tidigare inlägg en blandras mellan schäfer, rottweiler, collie och bordercollie. Raserna säger väl sig själv? ;)

Timon är väldigt lätt lärd och arbetsvillig men det märktes ganska fort att han behöver någon som har en fast hand. Gillar egentligen inte det uttrycket.. Fast hand.. Låter elakt på något sätt, men jag menar att om jag skulle låta honom göra som han vill skulle han blir odräglig och troligtvis elak. Har sett endel av dem tendenserna.

En av hans bröder, fick jag höra, var mestadels instängd i en bilbur inomhus för att ägaren inte kunde hantera hunden, jag träffade den hunden innan det urartade och det var en mycket trevlig och välvillig hund. Som tur var tog uppfödaren tillbaka hunden, tyvärr fick han dåliga muskler och andra men pga vistelsen i bilburen. :( Det skär i mitt hjärta.

 

Träffade även för ett tag sen en ägare till en annan av Timons bröder.

Hon berättade att han var en omplacering. Han hade svårt att lita på människor men blir nu succesivt bättre. Hoppas att han blir tryggare i sig själv och blir en lycklig hund :)

 

När Timon för ca ett årsen blev könsmogen märkte jag att han började bli grinig på Ozzy. Han kunde surna till och det hände ibland att de slogs. Märkte att hans beteende ändrats på annat sätt också men då beslutade vi att kastrera honom ganska snabbt för att se om han lugnade ner sig, han ska ju endå inte bli pappa till några valpar så då spelade det ingen roll. Efter kastraktionen så försvann endel av hans aggresiva tendenser. Han kan ibland bli lite kinkig mot andra hundar, men det tränar vi på. Dock är han inte speciellt intresserad av andra hundar, han kan hälsa på dem men sen skiter han i dem OM de inte "drygar" sig på dem, då säger han ibland ifrån.

Han är lite sån att han gärna vill hjälpa bland annat mig att läxa upp en annan hund som gör fel. Till exempel om Ozzy kanske inte riktigt lyssnar på mig så har Timon någon gång gått in och sagt åt honom, vilket jag inte accepterat. Lika så gjorde han när jag och en kompis var på plan och tränade våra hundar. Timon fick gå runt lite själv medan jag hjälpte min kompis med hennes tik. Tiken busade lite och ville inte lyssna vilket Timon inte gillade. Han sa då åt henne med. Vilket jag inte tollererade då heller.

 

Han är en mycket speciell hund, min lilla Timon. Men jag har alltid i mina tankar att om det är så att jag märker att någon av mina hundar mår dåligt och jag inte kan tillgodose deras behov så kommer jag att sälja dem. Jag älskar de så mycket att jag vill inte att de ska må dåligt.

 

 

En sista sak. Varför skaffar folk hundar som de inte kan hantera? Snälla, ska ni köpa en hund se då till att läsa på om rasen, eller raserna om det är en blandras. Och visar det sig trots allt det inte fungerar med hunden så omplacera den! För erat och hundens bästa. Vilken hund som helst kan bli en elak hund, om den blir felbehandlad.

Jag blir så ledsen av att höra om hundar/andra djur som far illa av människor. 

Blev att jobba även idag. 7.15-15.00. Det är rätt lugnt på jobbet just nu så tiden går långsamt plus att ryggen värker fortfarande rejält efter besöket hos naprapaten. Men än är inte dagen slut så jag tänkte att ikväll ska jag träna fjärrdirrigering och kanske lite apport med Timon, inomhus. Och Ozzy ska få träna nosen lite med några sökövningar.

Har funderat ett tag på hur jag ska träna honom och kom på att jag har ju ett par böcker om spår/sök så dessa ska jag försöka läsa lite i mellan skolböckerna :P

 

Usch jag sitter bara och gäspar just nu. Är helt slut. Blir en tidig kväll men jag ska endå försöka träna de lite så att de inte går bergsäkrargång här hemma av aktiveringsbrist. :)

 

Om någon har ett bra söktips som man kan göra inomhus en lat dag som denna så är jag tacksam ;)

Puh vilken stressig dag.. Allt har gått i ett så nu är det skönt att få vila. Blir tidig kväll.

Orkar inte skriva så mycket men tänkte berätta lite om besöket hos naprapaten idag.

Enligt honom så är mina muskler i ryggen stenhårda och överspända, därav min konstanta smärta. Vad det underliggande problemet är vet han dock inte riktigt. Men han masserade iallafall ut musklerna och jag kan bara säga att jag nästintill skrek.. När jag låg där och plågades så skulle jag faktiskt ha kunnat gått igenom en förlossning till bara jag slapp den där hemska smärtan vid massagen.. Nu är jag så öm i ryggen men det varnade han mig för.. Vi får väl se hur jag känner mig i morgon eller så..

 

Nu ska jag dejta kudden, hoppas på en lugnare dag i morgon :)

Usch vad kallt det är ute nu. Var så skönt för några dagar sen när det höll sig mellan -10 och -5 grader. Nu är det -20 och Timon fryser bara han sticker ut nosen :P Ozzy är lite mer välpälsad så han klarar sig utan problem :)

Men det är inge vidare att träna i denna kyla så busarna får vila tills det blivit mildare.

Ska även jobba endel framöver. Så det blir även lite svårt med att hinna med allt. Förstår ibland inte riktigt vad jag tänker med.. Jag tycker att jag inte gör speciellt mycket då jag är mycket hemma men när man tänker efter så är det fullt upp..

Jag pluggar på heltid, jobbar lite som springvikarie. Har en dotter, ett hus, en trädgård, två hundar som kräver massor och en katt att ta hand om. Är stödperson och sitter med i styrelsen i Brottsofferjouren, men det tar inte så mycket tid. Rider minst en gång i veckan. Försöker träna själv. Dessutom har jag min värdelösa rygg som tar massor med tid.. Hmm nu när jag läser allt det här så är det inte konstigt att jag är rätt stressad. Och detta är endå det jag kom på i skrivandets stund. Borde nog strukturera upp mitt liv bättre :P tur jag har en super bra gubbe som hjälper mig :)

 

Måste bara skryta lite om min underbara make. Hur många män går upp VARJE natt för att byta blöjor och trösta sitt barn? Inte många.. Men det gjorde Björn när lillan var liten och även nu går han upp. Han väckte mig om det var så att hon var hungrig bara så att jag fick vila mig då jag hade henne under hela dagarn. Det kallar jag en pappa som verkligen bryr sig om sitt barn!

 

Åhh vad jag längtar till våren så man kan vara ute och leka med dottern och träna hundarna.

 

Tänkte dela med mig lite av mina åsikter kring hundar.

Jag har ju som ni vet två hanar, som gärna markerar överallt de kommer åt. Men om det är något jag verkligen håller stenhårt på är att de absolut INTE får markera eller göra några som helst behov vid någon annans hustomt. Oavsett om denne har hund eller inte! Jag kan förstå att ni som bor i stora bostadsområden kanske har svårt med det, men vill man så går allt. Det syns ju speciellt tydligt nu på vintern men på sommaren är det lika viktigt.

Jag vill inte att andras hundar ska uträtta sina behov på min gård, så varför ska mina göra det på deras?

 

Jag är även av den åsikt att hundar är just hundar och inga dockor.. Varför envisas vissa människor att klä på hundarna en massa kläder och sätter på dem bling bling och annat tjaffs eller badar/duschar dem med schampoo med massa parfym i?

Hundar är djur. Enda anledningen till att "klä på" en hund något är om man ska ut när det är riktigt kallt och hunden fryser. Timon är en hund som fryser rätt lätt så han får ett täcke på sig när vi ska ut i riktigt kallväder. Ozzy har päls nog att klara av kyla.

Jag duschar av hundarna när de har varit och lekt i lera. Nästan jämt blir de rena av bara vattnet och de luktar inte illa alls efteråt. De luktar Hund. Sen finns det någon gång som de kan ha rullat sig i något som inte går bort av bara vatten. Tillexempel Ozzy som tyckte det var jätte kul en gång att rulla sig i hästbajs ;) Då duschar jag dem med ett parfymfritt och mycket milt schampoo.

 

Självklart är det viktigt att se till att päls och klor är fina och välskötta! Men man behöver inte överdriva.

 

Sen är det det här med att vissa verkar tro att små hundar inte har ben att gå med. De kan gå och orkar gå promenader om de bara får göra det! De har kanske korta ben men inte tusan har de sämre kondition om de bara får röra sig ordentligt.

 

Med risk för kanske en del kommentarer så tänkte jag även ta upp mitt tänkande kring hundens mat.

Mina hundar får hundmat en gång om dagen. (De får ibland lite rester under dagen också) 

Matskålarna står aldrig framme dela dagarna. Anledningarna är många men några av dem är: att Timon är en Väldigt matglad hund. Han skulle kunna äta en hel elefant och endå vilja ha mer. Så om matskålen skulle stå framme hela tiden med mat i skulle han äta ihjäl sig.

Ozzy äter desto mindre och vaktar gärna maten som är kvar om han mot förmodan inte vill äta allt.

Sen är det så att äter man inte upp blir man utan. Så är det när de är små och ska försöka kämpa mot syskonen och så är det ute i det vilda. 

 

Nej nu har jag nog retat upp endel hundägare tillräckligt. Men detta är mina åsikter och vi är alla olika som tur är :)

Ha en fortsatt trevlig lördagskväll.

Idag var det ett långpass på jobbet. 6.45-16. När man inte är van att jobba så mycket så är sånna dagar väldigt långa men det gick rätt bra.. Sen var det bara hem och pussa på familjen och äta lite snabbt för sen väntade årets första ridlektion :)

Var så skönt att få snusa lite häst igen.. Det är så rogivande att vara i stallet och mysa med hästarna.

Önskar att man hade mer tid/ork/råd att rida mer.. Det är så bra träning och oftast känner jag inte av ryggen när jag rider.

Jag lyckades iallafall få tag på naprapaten igår. Så jag fick en tid för en behandling. Får se hur den kommer gå. jag hoppas att det kommer kännas bättre efteråt. Vill så gärna att det ska bli bättre nu.

 

Bjuder på en bild från förra terminen på mig och favorithästen Borowic "Wicke". Min lilla älskling. Hans personlighet och beteende är precis som Ozzy, det är lite roligt faktiskt :P

Efter gårdagens samtal med läkaren så blev jag så less och deprimerad med allt det här med ryggen.. Det tar så sjukt mycket på krafterna.. Men idag är en ny dag och tack vare att maken och några fler puschade på mig så sitter jag nu och ringer runt till några som är kunniga på ryggsmärta.. Ska inte ge upp riktigt än tänkte jag, även fast det är svårt när det bara är motgångar hela tiden.

 

Satt och gick igenom de läkare som jag varit till (har slussats till massa olika) och de som faktiskt brydde sig var de som var på akutmottagningen. De lyssnad, förstod och försökte verkligen hjälpa, men eftersom detta inte är ett problem som löser sig på ett besök så är akutläkarna tvugna att hänvisa mig vidare till en läkare på vårdcentralen.. Nu säger jag inte att Alla läkare på vårdcentralen inte verkligen bryr sig om sina patienter, men av alla de som jag träffat så verkar allt gå som på atomatik hos dem. De vet vad de flesta brukar säga när de kommer med ryggsmärta och kör på samma sak hela tiden. "Du är överviktig, gå ner i vikt så har du inte ont" - Detta började innan jag blev överviktig!! "Det är bara en muskelinflammation, ät panodil, diklofenak eller liknande så går det över" -Har ätit det i omgångar i fem år, det funkar tydligen inte!!

Sådär fortsätter det.. Även trots att jag säger till de klart och tydligt att det inte är det som är felet så lyssnar dem inte.

 

Men nu ringer jag runt och hoppas på att få ett vettig svar av några specialister.

 

Vet ni vad det värsta med allt det här är? Det är egentligen inte den fysiska smärtan i sig, även om den är riktigt riktigt hemsk.. Det är den psykiska.

Jag har rätt stor prestationsångest.. Kan inte jag göra en sak som jag anser vara en lätt sak för mig att genomföra så blir jag så depprimerad och ångest fylld.. Jag har alltid varit en medelmåtta vilket jag alltid har avskytt, jag har aldrig känt att just detta är jag super bra på och när jag kanske lyckas bra med något så lägger jag över det duktiga på något annat, jag berömer inte mig själv.

Två tydliga exempel är när jag tränar med Timon och har gör sina moment super bra så berömmer jag enbart honom för att han är så duktig och lyssnar, men som många har sagt till mig är ju att det är jag som tränar honom bra.. Jag själv tycker allt är hans förtjänst..

Ett annat är att jag är väldigt rädd för att hoppa över hinder med hästar.. Tog en privatlektion förut för att prova på i min egen takt.. Varje gång jag lyckades "hoppa", det var ett litet studs iallafall, en upphöjd bom så berömde jag hästen för att den var så duktig. Min lärare sa åt mig att berömma mig själv för att jag klarade av det..

 

Det är väl något jag måste lära mig.. Att jag är duktig.. Usch det var till och med svårt att skriva.. :/

Nej nu ska jag ringa till en naprapat och höra vad han har att säga.. Ursäkta om inlägget kanske är lite rörigt men var bara tvungen att skriva av mig..

Idag hade jag då fått en telefontid med läkare ang ryggen.. Var för någon månad sen på en magnetröntgen för att se om de kunde fastställa var smärtan kom från.. Dock syntes inget så då tyckte läkaren att jag skulle gå till en sjukgymnast.. Nu är det ju så att jag har gått hos tre sjukgymnaster och en kiropraktor och inget har hjälpt.. Jag bad då om att få komma till en ryggspecialist..

 

Läkaren gav motvillig med sig till det, han hade bestämt sig för att det inte går att göra något åt ryggen utan jag får gå och ha ont.. Tack för det! När jag även frågade om smärtlindring så fick jag iallafall ur honom att han trodde att mina smärtor var närvsmärtor vilket enligt honom inte går att behandla.. Då jag fortsatte envisas så sa han att han skulle skriva ut lite smärtlindring åt mig... Och gissa vad jag fick??? Panodil och Ibumetin!!

 

Närvsmärta... Det var den sjunde diagnosen på fem år.. Det jag och gubben (som är sjuksköterska) kunde leta fram ang närvsmärta så är att man ska utreda det mer nogrant än vad någon läkare har gjort på mig.. Och att behandla närvsmärta är lite mer avancerad medicinering än panodil......

 

Jag blev så sur och deppig efter det där samtalet.. Känns som om jag lika gärna kan ge upp.. Jag får väl gå runt och ha ont.. Inte kunna leka med min dotter.. Inte gå långa promenader med hundarna.. Eller städa huset..

Var på årets första arbetspass idag. Blev en kort tur 8-13.30. Men jag hade så mycket annat att göra så det var skönt med ett kort pass. Hade rätt skapligt ont i foten, tror jag överansträngde den när jag sprang runt och letade Ozzy. Gör inte ont när jag sitter, ligger eller inte belastar foten men såfort jag sätter ner den gör det ont. Men tror nog det går över snart.

Sprang runt utan strumpor i ett par joggingskor som satt lite dåligt och så var det is/snöknölar överallt så jag felbelastade den nog bra.

 

Just nu sitter jag och lillan i soffan och myser lite. Hon är lite trött efter att ha varit på dagis hela dagen. Maken min har slutat och är påväg hem så jag ska snart börja med maten :)

 

Satt och funderade lite igårkväll. Jag trivs jätte bra med det jobbet jag har just nu, trevliga kollegor m.m. Det är ett jättebra ställe. Dock så längtar jag efter att få jobba med ekonomi och administration. Men det kommer nog i framtiden. Nu ringde maken och sa att han var nästan hemma så jag ska börja med maten nu.

Ser att jag har några som följer min blogg vilket jag är jätte glad för :)

Vill gärna veta vilka ni är och om ni har bloggar själv som jag också kan följa!

 

Annars är det något som du undrar så tveka inte att fråga :D

Nej den här dagen blev verkligen inte som planerad..

 

Vår utbrytarkung Ozzy tog sig ur hundgården och drog iväg vid 14 tiden idag. Han var som bortblåst.

Vi letade och letade, åkte runt i hela byn och i grannbyarna men ingen hade sett honom..

Han var inte och friade hos någon av tikarna i granngårdarna som han brukar vara när han tagit sig ut.

Efter ett tag gav vi upp och gick hem igen för att vila. Min rygg värkte rätt rejält av allt springandes/gående.

Men efter en kort stund gick jag ut en vända till. Kände att jag bara måste göra det.

Så jag bara gick en bit upp i skogen och ropade igen, det snöade rätt mycket så eventuella spår var borta.

När jag gick tillbaka ut på vägen och skulle hem igen så såg jag nya hundspår i snön. Tittade runt för att se om det var någon som gått med hund men det var enbart hundspår som ledde ner mot husen. Jag följde dem och helt plötsligt så satt odågan framför mig.. Då hade han varit ute på vift i 4timmar. 

 

Nu är båda hundarna helt slut efter denna pärs.. Timon var med och letade i några timmar så han fick en rejäl promenad med,

Blir ingen tur till körhuset då min rygg värker för mycket men ska vila den ett tag nu och tar kanske ut dem en och en lite senare och tränar de här hemma.

Vem är då jag?

Jag heter Sofie och är 24år i skrivandets stund. :)

Jag är gift med en underbar man som heter Björn, tillsammans har vi dottern Emilia som är 2,5år, våra två hundar Ozzy och Timon och vår katt Terror.

 

Kan redan nu tala om att bilder på dottern kommer jag ej lägga upp då jag inte vill exponera henne ute på nätet. :)

 

Om dagarna så pluggar och jobbar jag. Min fritid spenderas med familjeliv, hundträning, ridning och en hel del annat.

 

Främst kommer denna blogg då handla om min träning och tävlande av mina hundar men också om min egen träning och min kamp mot övervikt och svåra ryggbesvär.

Jag hoppas denna blogg kan inspirera mig själv att fortsätta min träning och hundarnas och samtidigt hålla koll på  vad jag kommer fram till under träningens gång.